Forever and Always

På måndag har det gått 40 dagar. På månad har det gått dagar som jag inte tror på. På måndag har det gått en tid som jag önskar jag aldrig upplevt.

Den 17 okt åkte jag och robin till djursjukhuset och väntade på ett beslut som får mig att gråta om dagarna, nätterna.

Jag mår så jävla dåligt, jag har inte mått bra sen de dagarna. Mycket har hänt sen dess också men det tar sådan jävla piss tid och jag önskar att jag dog före.

 

Gjorde jag fel? Tog jag verkligen rätt beslut? Vem är jag som ska bestämma om att avliva dig var det rätta valet.

Tänk om TÄnk om om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk omTänk om TÄnk om

 

TÄNK OM!

Lättare sagt än gjort och nu är det gjort och jag har dig i lilla urnan i rummet med fotot på dig och din leksak.

Det är vad jag har kvar. En liten trälåda...

 

 

Jag önskar ibland att livet inte skulle vara så här orättvist. Men jag kände på mig att något inte stämde. ALLT VAR FÖR BRA FÖR ATT VARA SANT, och det var så. Det kom som ett bombnedslag och sen fanns inte du.

Du hann inte ens jaga fåglarna på trädgården. Jag var orolig att du skulle springa över vägen men du hann inte ens se hela trädgården.... Du hann inte och jag hann inte se, förstå. Förlåt. Förlåt för mitt beslut.. Jag kommer aldrig få veta om det var rätt... Jag kommer aldrig glömma rummet vi väntade på dig i...

Jag kommer aldrig glömma när jag hörde stegen och jag visste att det var dig de hämtade till oss för att ta farväl...

Jag har förträngt som fan, jag har förträngt allt men jag minns varenda detalj, varenda andetag och tår. Det gör ont, det gör fortfarande ont. Förlåt mig. Förlåt mig för att du inte finns längre.Jag önskar att det var omvänt.

 

Jag älskar dig min lilla älskling, min lilla felia, min lilla bebis.

 

Livet var för bra för att vara sant. jag kände att allt gick för bra. Något stämde inte. 

 

Att få få brevet från djursjukhuset igår som låg på borde när jag kom hem- mitt hjärta bröts ihop, tårarna kom och jag insåg att jag har inte mått ok eller bra sen den dagen.