Forever and Always

Tomorrow's getting harder make no mistake
Luck ain't even lucky
Got to make your own breaks

Better stand tall when they're calling you out
Don't bend, don't break, hell, don't back down 

                    Its now or never I aint gonna live for ever                           



När man vet hur en annan människa känner sig, verkligen FÖRSTÅR den personen och man känner igen sig i allt som kommer ut ur munnen, varför kan man inte hjälpa? Varför kan man inte göra något åt det om man vet hur det är att vara i samma situationer? Varför är det enkelt men samtidigt svårt, vad är det som gör att jag inte kan hjälpa..    Det enda hjälp är att jag lyssnar men om man verkligen VET hur det är att vara i din sits, då borde väl man kunna göra mer än att lyssna? Eller vad tycker ni?

Jag har lärt mig genom år, låter gammaldags nu men under vi säger de senaste tre åren att det är inte förens man själv ser och vet, som man vet och ser. Förstår ni vad jag menar eller har ja tappat bort er?
Det jag menar är att folk kanske vet hur omgivningen känner sig och de kanske vet mer än vad man själv vet men det är inte förens man själv som har sett det med egna ögon och fått känna det de vet, att man borde ha känt för länge sedan, det är då man inser hur det egentligen ligger till. Men tills dess så har man väl blundat, blundat omedvetet i så fall. Så som man brukar höra att Kärleken gör en blind. Men sen när man har tjafsat eller gjort slut eller tagit en paus då öppnas ögonen igen och då börjar man se saker man inte såg förr, små saker som kan bli stora. Eller jag kanske är helt ute och cyklar men något måste väl stämma i det jag säger?

Jag trodde jag skulle bli glad eller trodde och trodde men jag var förvånad över mig själv att jag blev inte glad när jag hörde att en person som mår dåligt får en annan person att må dåligt som jag umgås med.  Nu låter jag som en egoist men det finns väl de människor som med sin pojkvän eller vän som umgås med andra snubbar eller tjejer som man hatar eller inte gillar helt enkelt. Men jag kände inget hat eller glädje. Det finns väl inget glädje i att en som står mig nära mår dåligt utav dess omgivning? Men sen finns det ju rubbade personer som trivs av att veta att ens polare eller någon annan mår dåligt, för då mår de själva bättre. Jag har träffat på sådana människor, helt dumma i huvudet alltså. Om jag mår dåligt då känner man verkligen att deras dag har blivit bättre, ibland undrar jag hur många olika rubbade människor det finns egentligen, för många för att få plats på denna jord verkar det som, eller känns som. . Vi borde få in eller de borde födas mer normala människor.

Jag är i alla fall glad att jag är den som var just där då du ville prata, det känns bra att folk kan lägga sitt ord och jag är den som tar emot det med respekt och utan tvekan. Lite stolt över mig får jag väl ändå vara;)

Tjingeling!!

JAG HAR GJORT DET, OMG, VI HAR GJORT DET JAO, värsta 18 års grejen. Ett minne som sitter för livet i bröstet haha. Jag var jätte skraj innan, mitt ena ben darrade och jag visste varken ut eller in. Nej okej så rädd var ja inte eller jo. Jag ville gå på toaletten men nej det fick ja ju inte haha eller hann inte så jag gick in först. Han som skulle pierca var fett skön snubbe alltså, johan. Han typ förklarade hur allt skulle gå till och man fick ligga ner som tur, puff, vem vill stå upp med brösten i luften liksomen??
Men det var ett kul Moment och ett Minne vi behåller eller hur : )

SOOOL, hallå sol i sverige, man kan gå i tshirt eller linne man fryser inte, hur grymt är inte det?
Snart är de sommar och lilla jag vill ut på piknick nu nu nu, hur mysigt som helst ju sitta i solen och mysa med folk.

Aja nu ska jag gå och rengöra så att det inte blir något tjafs!

Tjingeling ling ling!!

Det e sommar o grabbarna glider hänger runt i parken o
smuttar på en cider solbrännan svider men ingen lider vi tar de soft
o noga för de e sommar tider.
Det e sommar o grabbarna glider hänger runt i parken o
smuttar på en cider solbrännan svider men ingen lider
allt e lika skönt o vi njuter av livet

Bästa sommarlåten! Minnen kanske därför! Love this song!!

Jepp så som det låter så stämmer det också, jag har bestämt mig, jag ska pierca mig! Så snabbt som möjligt för jag orkar inte vänta, nu nu nu! Och det finns värsta fina smyckerna till också! Jag har valt en men vi får se, kanske ändrar mig. Men jag ska göra, så fort jag får mina cash då är det iväg till piercing studion.

 det är ju ganska fint? eller vad tycker ni?


En massa tankar om att de kan gå fel och bli fel och att ja måste ta ut den kommer fram men Nej jag ska göra och jag gör det, punkt slut!

Tjineling

                      


Varför, alltså varför blir det såhär? Eller rättare sagt blev. Hur man än formulerar sig så återstår en sak, att det går inte behålla en vänskap om inte båda två försöker. Men hur vet man om båda försöker, hur vet jag eller du att vi båda försökte? Jag vet. Nu vet jag dock inte om du läser min blogg, jag vet inte om du änns känner till att jag har en men det gör du nog på något sett.

Livet är tufft och på något sett så har det blivit tuffare för mig, för att jag har så många minnen som inte vill gå bort som jag kanske inte tar bort ändå om jag skulle velat. Att se något som påminner om våra bra dagar tillsamans får en att undra varför det blev så, varför du var så patetisk av dig och tro dig vara nån som kunde bestämma mina beslut, bestämma över vad jag själv vill. Visst du var där för mig då jag pratade med dig och du gick med på att höra det jag ville få sagt, är det mitt fel då? Att du längre inte ville veta av mig bara för att jag pratade ut med dig som skulle vart min vän. Att jag var patetisk över mina egna beslut som har påverkat mig dåligt förr men är inte tanken den att, Om en person har valt att göra något i sitt liv som gör en lycklig, något beslut som man vet, det här är det rätta beslutet, borde inte den personen som kallar sig vara ens vän förstå beslutet och deal with it. Inte sluta upp vänskapen bara för att den inte gillar beslutet?? Låter inte det knäppt?

Innerst inne så förstår jag dig men ändå inte. Att jag kom till dig då jag hade det jobbigt och du gick med på att lyssna, du kunde sagt nej men gjorde du det?
Jag tror att ditt beslut om att inte vilja höra av mig längre och veta av mig var bara för att du hade något emot den personen jag beslutade mig om att förlåta, att du hade inte sagt allt  du velat få sagt och det gjorde du genom mig till slut, för du hade inget annat val.

För vilken jävel ger inte folk flera chanser? Vem om inte människan i sig gör misstag som den senare lär sig av, vem om inte vi som kan hjälpa till att förlåta människan för deras misstag och fortsätta livet som det kommer och se om det beslut man tog var det rätta.
Jag vet att jag tog det rätta beslutet och jag ångrar ingenting, jag tänker inte tillbaka och tänker: Nej fan att jag gjorde som jag gjorde, att jag förlät en vän vars misstag hon har lärt sig av.  Jag tänker inte så och har inte gjort det heller, för jag vet att de krävs fler misstag och fler chanser i livet att ge än bara en chans. Man är inte mänskligt om man ger sin vän bara en enda chans inte jag iallafall..

Sommaren närmar sig och minnerna forsar i mitt huvud. Det gör ont i hjärtat kan jag säga att allt blev som det blev men vad gör man egentligen. Jag ångrar dock att det  blev som det blev för historien finns hos båda, bara vem håller kvar den i sitt hjärta till slut?


I just miss you, somehow i still do

GRATTIS GRATTIS malin! 18 år, wow!! Du är i  Barcelona nu din lyckoost medans man här sitter och dränks med 5 minuters sol och resten regn. Precis när man har fått upp  hoppet om att; Ja nu kommer sommaren så börjar det asregna, kul verkligen. Och i spaninen är det sol och roligt! Man längtar tills helgen juuuu, kom hem snabbare nu så blir det snabbare helg också!!!


Idag missade jag psykologin och det mesta av fysiken.WHAT THE FACK håller jag på med?! Visst jag mådde inte bra men inte såå dåligt att man inte går till skolan. Men man fick skuldkänslor och man vill inte missa så mycket så man gick iallafall, vilket var bra för då missade jag inte matten och fick ett matte hemprov som ska vara inne om

två veckor. Jaaa tänker man det är ju hur lång tid som helst, men hej tjena, det är huur många uppgifter som helst också, så det är inte kul.
Läxförhör i biologin imorn, det har man tränat till yeii! Prov i fysik och psykologi på torsdag, det har man inte tränat till, inte yeeii. Så vi får se hur det går.!!

Imorgon är det present handling med kims, ska bli kul och hoppas vi hittar annars blir det mindre kul!

Tjingeling ska göra min isvaksuppgift nu som min lärare inte hade fått... och dumma lilla jag hade raderat den från datorn. GÖR ALDRIG DET MISSTAGET, radera inte saker!!!!

Hur vet man när man älskar någon? Alltså verkligen verkligen älskar någon?
Eller hur vet man att man är kär i personen eller änns förälskad? Hur kan andra veta om det och inte man själv? Gömmer man de för sig själv och försöker undvika sanningen för att man är rädd? Eller vet man bara inte och de andra vet?Hur kommer det sig egentligen?

Vad händer om man gör ett misstag och blir tillsamans med honom och sen visar det sig att man inte älskade honom och vet inte hur man kan göra slut efter en veckas tid?
Är det värt att riskera och chansa eller finns det något man får vänta på och se någon sign på att; Dig vet jag att jag älskar och är kär i /förälskad i.

Men om man tänker efter, vem har sagt att man måste vara förälskad och älska personen innan man blir tillsamans? Man lär ju känna honom mer och mer och kanske älskar honom mer och mer för var dag som går då man är tillsamans eller så skiter det sig och det visar sig att han var pain in the ass och att det fanns inget att älska.

Jobbigt jobbigt men någon gång får man reda på det, nångång då smäller det till och man vet!

tjingeling!!

Vad vill ni egentligen? Uppmärksamhet? Inget att göra eller bara leker med livets frågor och människorna ?
Vad är det med folk som påstår att de mår dåligt men att de inte gör något åt det? Jag vet att det låter hur konstigt som helst och ni tror att jag skiter i folk som kommer och säger att de vill ta självmord men om de vill ta det, kommer man då och säger det lite här och där? Jag skulle nog inte tro det. Visst de kanske vill förvarna en om att; "A men snart så händer det för att jag mår så skit och livet suger och ingen gillar mig så varför ska jag vara kvar"
Det är klart att man lyssnar på personen och vill hjälpa och försöker få en att förstå att livet är inte såå svårt att det går att komma ur situationen, att man kan må bra och att det mesta fixar sig,och att man finns där för en och allt fixar sig, bara om man Själv vill. Om man inte vill det och om man inte vill kämpa och det enda man gör är att klagar till andra och säger hur dåligt man har det så kan ingen annan göra något förutom att bara finnas där. Hur ska en annan kunna hjälpa en om man inte själv anstränger sig?

Jag tycker att INGEN människa förtjänar att dö. Vare sig hur livet ser ut så ska inte nån gå och hoppa från en bro eller något liknande bara för att mamma skällde lite på en. Livet är fullt av svårigheter och ibland känns det som om de bara blir fler och fler och man ser inte ljuset men ge inte upp för snabbt för att när man väl har taget steget så är det ingen återvändå.

En vän till mig skrev en gång till mig då jag hade det tufft, att jag aldrig skulle ta det steget att jag gör något dumt som att ta livet av mig. Att jag skulle inte ge upp och att hur mycket man än hade fallit och fallit så skulle jag komma upp på traven igen. Att hon trodde på mig och inte gav upp hoppet om mig fick mig inse att hon hade hur rätt som helst. Att när det är som jobbigast, det är då man ska kämpa så hårt man kan, det är då man inte ska ge upp. Det är lättare sagt än gjort och det låter inte alls vettigt men tro mig, att när man tror att allt är förlorat och det finns ingen chans att förbättra det man vill förbättra, det är då man ska klättra upp dit man var från första början.

Ibland måste man titta omkring sig och se, verkligen se vem som finns där för en och att man har människor som bryr sig om en och inte bara tänka på sig själv och vara en egoist som klagar och inte vill inse att, jag är inte ensam, det finns de som vill och kan hjälpa mig. 

Livet är svårt, tom för en mask! Klagar den? Nej för den vet att den har en andra tusentals maskar runtomkring sig som hjälper en!