.Du.

Ibland förstår jag inte på dig. Du vet vad du vill, men ändå inte. Du känner dig stark i vissa lägen men ändå är du hur svag som helst och det är bara nu du verkar börja inse det. Du tror att du kan allt men ändå så suger du egentligen. Ser att du känner dig hopplös och hjälplös ibland men när du ändå inte vill ha någon hjälp, eller inte tror på hopp, whats the point? Du tror att du förstår allt men ändå gör du inte det. Du tror att du vet hur framtiden blir men ingen vet och kommer aldrig riktigt veta. Du ser allt framför dig men ändå undviker du att kolla, och du vill helt enkelt inte ge upp. Du har lärt dig av dina misstag men ändå är du på väg att göra om de. Har du då lärt dig de verkligen eller var det bara fejk?
Du lever ett liv, som de flesta skulle velat ha, eller inte och ändå njuter du inte av varenda sekund. Du verkar vara helt borta för du verkar inte veta vad du vill, i alla fall inte det som kan bli ditt men ändå är du envis och fortsätter att tro att du kan få allt bara för att du är den du är. Ibland vill ja bara förstå mig på dig så att livet skulle bli enklare än vad det är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0