Forever and Always

Man lär sig av sina misstag sägs det.
Jag anser att detta stämmer ganska bra.

ni bryr er om mig jag vet men ibland blir det för tjatigt om att påminna mig om framtiden hit och dit.

sen kan man få höra om och om och om och om igen saker som man vet om, som man känner är självklara.
man vill inte höra de igen. Jag orkar inte höra allt babbel om misstag hit och dit. Om jag nu kommer göra ett misstag idag eller imorgon eller iframtiden, men då har jag gjort det, och förmodligen har jag lärt mig något utav detta.

Alla vi går igenom helt olika saker, men samtidigt samma saker fast på olika sett. Och vi är människor, så vi vill hjälpa varann att inte gå igenom samma sak. Det förstår jag. Absolut.
Men tycker inte ni att man själv, borde få gå igenom detta som kanske någon annan har fått gå igenom för att själv förstå sig på. Sen behöver det inte ALLS bli som det har blivit för den som säger att " nej men detta alltså det kommer du ångra eller lyssna på mig jag vet vad som kommer ske, eller jag har varit med om detta, du borde inte gå igenom detta, eller för mig så var det si och så, jag vill verkligen inte att detta ska ske så för dig"

Sådana kommentarer har jag fått höra om och om och om igen, av flera personer, massviss.
Jag förstår och jag tar emot men jag anser att det behöver inte alls vara så för mig som det har varit för er.
Alla är vi olika och misstagen kanske är densamma men fortfarande skiljer de sig ganska mycket.

Jag tar en dag i taget och jag orkar inte spå mig fram in i framtiden. Klart är det kul att hoppas men gå och vara orolig att man kommer må dålig för att det kanske inte blir som man vill, ja men då får det bli så.
Men jag orkar inte höra mer bajs prat. Jag har mitt liv, jag har min pojkvän, jag har mina vänner, jag har min familj,  jag är lycklig.

Sen vad som händer om ett halvår, det vet jag inte, och jag vill inte veta men jag kan alltid hoppas på det bästa. Inget mer.

Oroa sig för något som inte har skett, varför ska man göra det? För att inte bli ledsen sen då något händer?
Då kan man lika gärna vara instängd på sitt rum och vänta tills döden kommer.
Men det är väl inte kul?


Jag har mina dagar, då jag kan bli nojig men det är de dagarna och vem har inte de. Men dessa dagar är inte varje dag och så ska det inte vara. Jag är nöjd, jag är glad, varför kan inte ni vara det för min skull?