En del av livet.
Hur vet man? Kan man någonsin vara helt säker på att man vet?
När man var liten frågade man oftast, vad är det? Vad är det mamma? Vad heter det?
Nu i mina 22 år kommer inte dessa frågor längre. De har bytts ut med, varför? Varför? Hur vet jag? Hur vet man? Varför?
Ibland önskar vi att vi var små och slutade skynda oss för att bli vuxna. För nu när man är vuxen är det läskigt, krävande, jobbigt, svårt. Men någonstans är det väldigt bra! Lyckligt för vissa, glatt, underbart och bara helt härligt!
Det känns som att det fortfarande finns ungdomar som skyndar sig, som tror att det brinner någonstans. Stressa inte! Ta vara på dagen som den är. Är den dåligt ja men då är den. Livet består inte alltid av lyckliga dagar och nätter. Man får försöka vara glad för att man lever, har det bra trots allt. Man kanske har det så bra att man inte tror det själv..
Ingen är perfekt och livet är inte perfekt. Men någonstans på vägen kan man lyckas nå det lilla mitt emellan och le!
